Visste du att våra mest lekfulla påsktraditioner har sina rötter i djup folktro, skräck och överlevnad?
Förr i tiden var påsken inte bara ägg och godis – det var en tid då man på allvar trodde att häxor flög till Blåkulla för att festa med djävulen. Under skärtorsdagen höll folk sig inne, gömde kvastar, tände eldar och avlossade skott för att skydda sig mot det onda. Det vi i dag kallar påskbrasa var alltså en magisk skyddsritual.
Och påskkärringarna – de charmiga barnen som knackar dörr i sjal och målade kinder? De är en lekfull rest av samma mörka historia. När skräcken för häxor försvann blev traditionen kvar, men förvandlades till något varmt och socialt. I stället för rädsla bjuder vi nu på godis.
Ägget, slutligen, var länge en kraftfull symbol för liv och fruktbarhet. Under fastan fick man inte äta dem – men när påsken kom, firades det med överflöd. Det målade påskägget har alltså både religiösa, praktiska och förkristna rötter. Och att fylla dem med godis? En modern twist på en uråldrig symbol.
Så bakom fjädrar och chokladägg döljer sig århundraden av tro, tradition och förvandling – från rädsla till fest.
Läs mer i artikeln nedan från Landshypotek.
